Ett steg framåt...
Haha, byxorna tog inte mer än en timme att sy ;)
Men jag har vart lite bloggtrött, har pysslat med lite allt möjligt här hemma, gjort vårfint med nya gardiner och blommor i fönstrerna =)
Ja, det är inte lätt i början, tycker du är så duktig och du är inte "kall" för att du går.
Det hade vart värre om det var du som klamrade dig fast vid honom, för då hade du ju bara bekräftat den oro som han kanske känner?
Om det är någon tröst, så är även Elvira trots att hon stortrivs på sitt dagis, ledsen ibland när jag går, det går lixom i perioder.
Hoppas det går lättare imorgon =)
Vilket jattebra foto!! Helmysigt!! Tack for fina kommentarer pa min blog forresten. Det ar manga som skrattar at J's har! Jag har forsokt att kamma ner det men det gar inte lol! Dessutom ser det ut som om jag forsokt kamma over hans flint men inte riktigt lyckats eftersom det ar lite glest har och dar sa jag later det bara sta upp nu istallet :) Ha det gott!!