Livet...
Kan inte beskriva den konstiga och overkliga känslan av att han aldrig mer kommer vara här!
Jag tror inte riktigt jag har fattat det ännu... Att tre veckor kunde kännas så otroligt långa, vanligtvis flyger veckorna förbi och det är aldrig annat än fredag.
Men nu, varje steg, varje andetag görs med eftertanke på något sätt, inget går av sig självt.
Trots allt, så står man upp idag och Benjamin mår bra!
Visst skär det djupt i hjärtat när jag tänker på att M inte får stå och kicka boll med sin son till sommaren, inte får krama och känna och pussa på vår underbara son, jag vet att han såååå gärna hade velat det.
Att Benjamin aldrig får ha sin pappa levande vid sin sida när han går igenom livets alla faser. Att mista den man älskar så innerligt gör ont. Kommer sakna hans mjuka, lena hud mot min och hans varma och innerliga kärlek. Jag längtar tills vi ses igen!
Men jag väljer livet!
Benjamin, min och M:s familj och alla underbara vänner gör att jag väljer livet!
Jag vet att M är med oss och vill att vi skall ha det bra.
Det som vi går igenom önskar jag ingen annan,
men jag hoppas att alla värdesätter det som verkligen betyder något!
Jag och Benjamin kämpar vidare, men vi hade inte kunnat göra det utan er, kära familj, M:s familj och alla vänner - TACK för allt stöd och all kärlek!
Kramar från oss!
Lite bilder på vår sötnos...
All kärlek till er varje stund... Vi tänker på dig väldigt mycket och kan inte förstå det du måste gå igenom. Kan vi någon gång göra något så finns vi här. Stor kram / Karin och Henrik
Vad fint du har skrivit vännen! Det kommer tårar på nytt.. M är med er, det tror jag också på!! Han skänker er sin styrka att kämpa på! Jag beundrar dig, som tar dig igenom detta svåra och samtidigt är världens bästa mamma till er son! Är glad för att du valt livet och att jag får vara en del av ditt och Benjamins liv! För alltid! Älskar dig min bästaste!
Kämpa på, du verkar väldigt stark som person. Men det finns nog dagar när du inte är det och det får man ha. Gråt ut och kämpa på! Kram från en anonym
Ditt öde har berört mig något så innerligt! Kanske för att jag själv blev mamma i somras så jag vet hur livet förändrats sen man fick barn. Jag är tacksam för varje dag jag får ha mitt älskade barn och sambo i livet. Önskar såå att det fanns något som kunde lindra din sorg. Du ska veta att vi är MÅNGA som tänker på dig och Benjamin varje dag! Försök nu att NJUTA av din goa lille son så får du så småningom träffa Mikael igen.... Massor av kramar M.
Vill gärna skriva... men det kommer inga ord...
Försöker förstå hur det skulle kännas men det går inte... det gör för ont.
Tänker på er varje dag.
Kramar från E,J & N
Vilka vackra ord Kattis. Att välja livet och att se framåt i er situation är starkt och beundransvärt. All kraft och kärlek till dig och Benjamin. Tänker på er.. Kramar Johanna & Johan
TACK för alla fina kommentarer!
Varma kramar till er alla!
Tanker pa er, varje dag Katrin. Kram Tina
