18 januari 2008
Han viskade i mitt öra: Du är en fantastisk mamma! (det var första gången han sa de orden)
Vi låg nära, nära, den morgonen, vårt lilla underverk ville också vara med och knö. Han gjorde i ordning sig, full av energi och glädje. Han prioriterade en extra stund med B även fast han var sen - det värmde mitt hjärta. Vi sade hej då och han sprang hemifrån på förväntansfulla ben. Det var sista gången jag såg honom vid liv. Vi pratade två gånger i telefon och sista gången hörde jag hur nära han var att gråta, då han var så lättad att han snart, snart skulle få komma hem till oss.....så blev det aldrig! Ca 15 minuter efter vi hade avslutat vårt samtal kom änglarna och hämtade honom.
Jag minns allt från kvällen, känslan av att hålla mig lugn inför B samtidigt som jag hyperventilerade, paniken över att inte veta vart jag skulle ta vägen inne på akuten, H:s blick som bekräftade mina värsta tankar - chocken kom och jag blev helt lugn.
Jag älskar dig fortfarande och jag saknar dig här hos oss. Jag är tacksam och glad för alla fina stunder vi haft tillsammans. Speciellt tacksam är jag över att vi fick Benjamin, världens finaste. Men ibland kan jag inte låta bli att tänka på hur orättvist det är att du inte får vara här hos oss!
Har tänkt på dig idag. Hur kan ett år gå så fort.
STOR KRAM
Du är så stark!! Tänker på dig och beundrar dig..
Har själv mist min livkamrat under 2008 sitter ofte och gråter på kvällar,vi hade levt ihop nästan 50 år, det känns tungt. Katrin jag beundrar dig, men Du måste gå vídare du har många ljusa år främför Dig och Benjamin och Du hittar förhoppningsvis nya kontakter.Lycka till i framtiden.Kram till Er båda
En stor styrke kram till dig o benjamin idag och för alla dagar framåt.......
En stor kram till dig och din son, jag beundrar er. Tack för en fin blogg som handlar om riktiga saker!
Vilka fina ord...tårarna rinner...orden tar slut... Vi hade en fin stund vid graven igår och tände ett ljus för M.
Mångar kramar till dig och B.
Jag tänker på er, många kramar.
Varma tankar till dig och lilla Benjamin!
Vilka fina ord. Jag läser din blogg ofta och beundrar dig mycket. Läste ihop med M. Varma tankar till dig och B.
Skickar en kram till dig och fina Benjamin
Jag kände M i många år. Läser din blogg o beundrar dig o din styrka, men man behöver inte alltid vara stark och jag tror du tillåter dig vara svag då det behövs. Man behöver det!
Ja ett år har gått.... men man bgriper inte mer för det.
Varmaste av kramar till dig o eran son!
Tänker på dig vännen!
Stor kram till både dig och Benjamin!
Shit Kattis, du e beundransvärt stark!! Jag vet vad du går igenom o tycker du e helt grym!
Vi saknar alla goa o glada Mikael enormt mkt, så jag vet hur mkt ni saknar honom! Men han finns här hos er hela tiden, det vet vi!!
Vet att årsdagar kan vara jobbiga, men vet även att det är precis lika surt vilken dag som helst på året! Men du e grymt stark som orkar vara glad o positiv och ser positivt på de saker som livet har att erbjuda! Det hjälper o det kommer du långt med!!
Finns här alltid för dig! Bamsekram på er!!
Söting vännen..
Ofattbart. Lika ofattbart 1 år senare, som för ett år sedan. Jag tycker det är SÅ fel att Mikael inte får vara med er och oss. Det är verkligen ett tomrum. Men han sitter däruppe och vakar över er dag & natt och jag vet att han är stolt över sin starka fina lilla familj. Att ni kämpar på och mår bra och när han ser hur fint du uppfostrar ER jättefina Benjamin!! För alltid finns jag här för dig och Benjamin! Älskar dig min bästaste vän! =)
hej'jag kännde varken dig eller mikael (gick i lisettes klass i många år därför har jag hittat din blogg)
men jag måste säga att jag beundrar din styrka och mod att leva livet så starkt som du gör, alla mina tankar och lyckönskningar till dig och din fina son,
mvh cissi
