Inga två timmar...

Idag hade jag planerat in att springa medan Benjamin sov. Vi åkte upp till mamma och åt lunch och sedan stack jag ut efter Benjamin somnat. Härligt höstväder och skönt att springa då det inte är mörkt ute.

Jag började i spåret, då jag måste få in lite mer mjukare underlag för att skona kroppen, men sen blev det asfalt. Tanken var att springa minst 1.30 men närmre 2 timmar. Efter 50 minuter springer jag förbi några vänner hus och de sticker ut huvudet och hejar. Jag var bara tvungen att gå in och hälsa (för att jag ville). Jag blev nog kvar minst en kvart och sedan var det lite segt att komma igång igen.

Tiden går långsammare när man inte har en speciell sträcka att springa, jag tyckte jag sprang långt, tog omvägar mm. Men jag kände i benen att jag inte gjort så många mil de senaste två åren så jag var hemma igen efter att varit ute i 1.20. Hmmm en liten missräkning, men är ändå nöjd med dagens träning.

Idag damp denna ner i brevlådan...


Börjar bli riktigt sugen :)

RSS 2.0