Blandade känslor
Jag vet att det kommer bli kanonbra och jag ser verkligen fram emot att få flytta in i den nyrenoverade lägenheten, få fixa och greja, köpa nya saker, komma nära ma och pa, en av mina bästa vänner som granne. Ändå infinner sig en nervös känsla hos mig....
Jag insåg det nog igår när jag låg och grubbla när jag inte kunde somna. Flytten blir så defenitiv, det är bara jag och B som flyttar, M kommer ju faktiskt inte flytta med. När detta slår mig känns det för första gången svårt att lämna lägenheten. Det var ju här vi hade ett liv tillsammans och massa minnen sitter i väggarna. I nya lägenheten kommer inte han finnas på samma sätt och det skrämmer mig nog lite.
Hittade inga mer ord just nu och nu måste jag sova.
M föjer visst med i flytten....:-)!
Du har honom i ditt hjärta och då finns han alltid med var du än befinner dig.
Skapa gärna en minnesplats i din nya lägenhet där Ms närvaro känns extra mkt!
Ta med dig M när du flyttar och bjud in M direkt i den nya lägenheten!
Håller med Mi fullständigt! Han finns alltid med dig om du så skulle flytta till andra sidan jordklotet så skulle han var med dig. Men jag förstår din känsla. Har själv upplevt samma sak men då dock med ett barn som jag förlorade. När vi skulle flytta så fick jag nästan panik men jag gjorde iordning en minnesplats och då kändes det lika starkt i vår nya lägenhet. Dom finns med oss vart vi än i världen vänder!
Tack för era stöttande ord. Jag vet att han alltid är med, men det kommer bli vemodigt och känslosamt imorgon, det känner jag nu. Tack för tips om att skapa en minnesplats, skall klura på det.
Kram
