Ledigheten har varit fylld av roliga saker, vilket resulterat i många plus på energikontot, men också ganska sega dagar... Men, men det var det värt! Vi firade en kollega i onsdags, det blev en riktigt rolig kväll. Torsdagen var helt galen... började dagen med mycket minus på sömnkontot, åkte som en tok hem till Landvetter, bytte om, sedan vidare till Skatås för fysträning med teamet. Till Landvetter igen, äta lunch med mina nära, åka hem med Benjamin. Tog en cykeltur med grannen och barn. Cyklade till lekplatsen, sjön... Sedan hem lägga sig en stund på soffan, sedan blev det hämtmat tillsammans med vänner. Jag var så sjukt associal... så vid niotiden gick jag och B hem för att sova.
Fredagen hade jag egentligen tänkt åka till vänner på Orust, MEN jag orkade helt enkelt inte. Vi blev hemma, städade, tvättade, plockade med grejer. Vi handlade blommor för att plantera ute, tog en spontan lunch på Bycafét. Sedan kom ma och pa förbi och vi fikade i solskenet. Jag fick solat, planterat, dammsugit bilen. Vi var ute HELA dagen - underbart!
Igår var det bröllop. Hur det än är... giftemål, skilsmässor, bara vara tillsammans... så är det otroligt festligt och högtidligt med bröllop. Som om jag inte har någon självkännedom så hade jag inte med mig någon näsduk eller papper in i kyrkan.... det fick jag sota för. Det var så fint samtidigt som det dök upp endel andra känslor. Brudparet var fantastiskt fina. En trevig middag och en jätterolig fest med mycket dans!!! Hamnade i säng vid fem snåret.
Idag har det inte blivit så mycket gjort. Benjamin levererades efter lunch och sen har vi varit ute. Vi bjöd ma och pa på middag. Sen har jag mest segat vid datorn, innan jag kom på att jag skall hänga ut kontroller i morgon bitti.
Jag glömde att Rolf fyllde år i går. GRATTIS i efterskott!!!! Jag ringde förut, men ingen svarade. Massa kärlek till dig ♥, hoppas att du hade en bra dag!
Benjamin ropade på mig efter han hade lagt sig i kväll.
B: Mamma... kom lite mamma!
Jag: Vad är det?
B: Jag älskar dig allra bäst Mamma!
Som om han kände på sig att jag behövde det extra mycket.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0